Femhundringen är inte längre i mina ägor utan hos någon som jag TRODDE ägde den och som TRODDE att han saknade den!
När jag plingade på för att lämna den åter var han dock inte alls lika säker som jag på att det var hans, men men...karma kära vänner, karma!
En vacker dag så plingar någon på min dörr och ger mig en femhundring...typ!
2 kommentarer:
INTE okej!!!!
Jo, mitt samvete är rent!
Nu får jag komma in i himlen när jag väl knackar på!
Alla synder är förlåtna och...Öhhh...gonatt!
Skicka en kommentar