På beställning!

Efter en vacker kommentar från en trogen läsare efterlystes lite info om mina förlossningar!

Ser du fram emot att få barn eller är gravid bör du dock ej läsa!!!

Här kommer dom i något korta drag:

Jag blev gravid med Elisia när jag pluggade till undersköterska i Sala! Det var en ganska okomplicerad graviditet så när som på illamående och illaluktande medresenärer! Tog examen den 13 juni, fick havandeskapspenning från den 16 juni så dom sista två månderna gick jag hemma vilket var behövligt då vi flyttat till radhus en månad tidigare!

Hon var beräknad till den 18 men när den dagen kom och jag inte kände en gnutta förstod jag att det skulle bli till att gå över...vilket jag också gjorde och dom dagarna kändes som en heeeel evighet!

Sista tiden av graviditeten hade jag lite svårt att sova på nätterna så som vanligt låg jag i badkaret vid tolvtiden på natten för att få slappna av lite!
Tydligen så blev jag tillräckligt avslappnad för helt plötsligt så kissade jag på mig...i badkaret...eller vänta nu...kan det ha varit vattnet som gick?

Ja, det var det fast eftersom jag legat i en massa vatten när det gick så var jag inte alldeles säker men efter att det småskvättat i en timme knackade jag försiktigt Fredrik på axeln och sa: Älskling, du behöver absolut inte rusa upp ur sängen nu men jag tror att vattnet har gått!

Sen ringde jag förlossningen!

Jag hade föreställt mig hur jag skulle krypa in på förlossningen kvidandes i smärta men när vi väl kommit fram till Västerås så hade jag hunnit känna två pyttepyttesmå värkar!

Hade mitt fostervatten varit klart och rent hade vi blivit hemskickade igen men eftersom fostervattnet var färgat blev vi inlagda!

Efter att sedan ha kämpat två DYGN på förlossningen var jag fortfarande bara typ fem centimeter öppen så det slutade med kejsarsnitt!

Det ska tilläggas att min största fasa var att bli snittad men ungen var ju envis redan då och var helt enkelt tvungen att komma ut!

Med Linny var det lite lika fast ändå inte!

Jag blev gravid med Linny strax innan Elisias ettårsdag!

Ganska planerat eftersom jag plockade ut p-staven efter att ha tröttnat på att ha mens konstant i ett halvår plus att det var då eller inte! Hade vi väntat hade Elisia aldrig fått ett syskon utan vi passade på medan jag fortfarande var misärtrött och inte hunnit känna på det pigga livet...vilket iofs fortfarande lyser med sin frånvaro!

Eftersom Elisia fortfarande var så liten under graviditet nummer två så hann jag liksom inte vara gravid på samma sätt! Jag jobbade fram till två dagar innan det drog igång och jag tränade in i det sista!
På onsdagen ringde jag för att boka ett StepUp-pass men det var inställt men jag hade i alla fall fått att avbila det för värkarna drog igång på torsdagen!

Vi åkte in på natten, blev hemskickade med tabletter och åkte tillbaka på fredagen!

Sen kommer jag faktiskt inte ihåg hur många timmar det tog med det var en jävla massa!

Kommer tydligt ihåg att det första jag sa var att det var lika bra att dom sprättade upp mig på en gång så jag skulle slippa kämpa som fan för att sedan återigen bli besviken men dom lyssnade inte och galet många timmar senare var besvikelsen ett faktum!

Jag blev aldrig sövd så jag var vid fullt medvetande och hörde deras första skrik men min bitterhet kommer nog från allt runtomkring!

Jag fick ligga själv på uppvaket tre timmar efter varje snitt!
Fick inget mysigt nyförlöstfika!
Fick inte sätta upp den rosa nålen på tavlan!
Hade skitont efter åt och har haft problem med snitten vilket delvis ledde till operationen jag nyligen gick igenom!

Ja, alla är vi olika både i tankesätt och i kroppen och tur är vän det!

Det här var min berättelse!

Undrar ni över nått så fråga gärna för jag har säkert glömt vissa delar...eller ja, förträngt är nog rätt ord!

 Jag och Elisia för vad som känns som en hel evighet sen!