Man måste våga öppna dörren!

Efter separationen var jag till 100% inställd på att leva själv resten av livet, och det störde mig inte! Jag och barnen och lite mera jag dom barntomma veckorna!

Men så knackade nån på och gav mig en fantastisk vänskap! En vänskap som smälte alla lås till min vällåsta dörr!

Jag skulle inte!
Jag borde inte!


Men när hjärtat säger till...då får huvudet säga vad det vill!

Mitt i mitt enorma kaos hittade jag en vän, en kärlek, en trygghet som har fått mig att våga lita på mig själv och våga känna på riktigt!
Det finna inget som säger att allt är för evigt men just nu njuter jag av livet!

Jag lever!